I ett desperat försök att fly från all stress och press i Paris har jag tagit mig tillbaka till det svenska urberget, mitt urhem, min passion. Ett oräkneligt antal hundskitar under skosulorna kan förvandla vem som helst till en dräglande fåntratt och patriot à la Heidenstam.
Så på grund av ett desperat försök att återfå den berömda svenska produktiviteten befinner jag mig mitt ibland alla mina landsmän... tyvärr! En enkel fråga: Vafaan är det för fel på er kära medsvennar?
Kan det vara alla melodifestivaler, all prinsessbröllopsförväntan och all jävla snö, is och trafikkaos som fått era hjärnor att vissna? Hur ska man annars förklara att en äggskalle till skinnhhuvud i 35-årsåldern i T-banan plötsligt håller upp en tändare mot mig och frågar om mina brillor var dyra? Eller tomtegubbehippien på den mer än fullsatta bussen ut mot Nackahelvetet som sätter sin ryggsäck på sätet bredvid sig och säger till mig: "Du behöver inte sitta va?" varpå han blir sur när jag syrligt påpekar att jag inte riktigt förstår varför hans ryggsäck måste sitta.
För att göra en lång historia kort, ni är alla idioter, må era snoppar vissna och falla av (om de nu inte redan gjort det - vilket skulle förklara en hel del frustration hos både den manliga och kvinnliga svenska folkstammen).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar