måndag 22 mars 2010

Vinet é hårt!

Inte allt har gått utför när det gäller vin sedan jag kom till Sverige - bara kvalitén och kvantiteten. Kostnaden och frustrationen har däremot ökat lavinartat.

Möjligtvis för undantag med Pamplona under tjurrusningen är Systembolaget troligen det buffligaste ställe man kan hamna på. Man FÅR inte ta sig tid att titta på vinet, häromdagen (fredag eftermiddag) knuffades jag till och med åt sidan av en av SBs anställda på jakt efter ett speciellt vin när jag stod och kollade in några hyllor på Fältöversten. Ett tips till SBs personal (och till övriga Stockholmare): KOMMUNICERA med folk omkring er, alltså, använd munnen till annat än att skrika i mobiltelefoner. Säg till exempel: ursäkta, eller förlåt men jag skulle vilja ..., eller är det alldeles för svårt och läskigt för gemene svenne- och sveabanan att prata med folk runt omkring?

Förutom att buffligheten får en att tvivla på att ens motsvennars IQ når över tapirens blir man rejält deprimerad över utbudet. Samma skit i alla affärer. Samma skit, med några få undantag, på alla hyllor. Vin i Sverige ska antingen smaka saft eller druvjuice spetsat med alkohol, eller trä och vanilj. Om de sen kommer från Sydafrika, Australien, Norge eller Spanien spelar ingen roll så länge de a) ger enorma alkoholångor och b) dödar all annan smak. Då är det fyndvin och då säljer det.

Men va faan gör man, e man poet så e man. Och vin klara man sig ju inte utan - även läskigt vin är ju bättre än inget.



I stort kan man sammanfatta det så här: undvik flaska nr 3 från vänster - om ni inte är förtjusta i mörkt trä som doppats i vaniljsocker, undvik också nr 4 från höger (håll reda på vänster och höger nu) som skymtar fram därbak - såvida ni inte har en faiblesse för att tugga mörka ekplankor. Övriga får godkänt ur en svensk synvinkel, dvs i relationen kvalitet för sitt pris INTE alkohol per krona (om ni nu trodde det).

Vinerna från vänster till höger (med länkar till SB):
1. Vitt vin från Macon (sydligaste Bourgogne och därmed bestående av Chardonnay) ett klart godkänt vin med karaktär och lenhet utan besvärande fat-toner och bra pris (73 SEK)

2. Rött vin från Saumur-Champigny (Loire) ett av få röda viner från Loire på SB (sorglig brist). Mindre överlastat än gemene-svenne-vin, jordigt, ngn svamp skog känsla och frukt. Kostar 89 SEK och är väl värt det (i Sverige) - men för helvete ryck upp importerandet av röda Loireviner pronto!

3. Rött blä från Spanien - allt jag avskyr förutom att det inte är så alkoholskadat som många andra. Kladdigt, sockrigt, träigt och vanilj.

4. Gewürztraminer - basic ok sådan. Frukt, äpple, sött, perfa som apero eller med kryddstarkare mat ekller mjuka ostar av mindre starka (Chévre, fårostar etc). 89 SEK - väl värd det.

5. Gott rött vin från Italien - Min kunskap om Italienska viner är lika stor som Jan Gilloues ödmjukhet - dvs obefintlig. Men det här vinet är riktigt gott, fin balanserad smak som täcker gommen väl, väl värt sina 129 SEK (det är anledningen till att det skymtar fram en likadan flaska därbakom).

6. Något lättare, fräscht rött vin Beaujolais Village - med antydan till kisel i smaken och det har faktiskt en ton av skumbanan som det står i beskrivningen, men det stör inte. Ett kap för sitt pris 65 SEK (och så gömmer sig två flaskor till därbakom).

7. Ekplankor tappade på flaska. Undvik!

8. Basic bra Bourgogne. Man får ta priset (129 SEK) om man vill ha Bourgogne - och den står sig väl i konkurrensen. Lent gott hallon och smakrike röda frukter utan insmickrande drag och aningens pepprighet.

9. Rött mycket fruktigt vin - se där ytterligare en Italienare som levererar för sitt pris (75 SEK). Mer mörkröd välmogen frukt och därmed anslag av sötma än nr 6 så den har inte riktigt samma "drickabilitet" för mig.

10. God svartvinsbärssaft! Får godkänt just för att den är god och inte sockrad svartvinbärssaft. Bra för sitt pris (66 SEK).

För övrigt AVSKYR jag skruvkorkar - känns så jävla billigt - som om man vore någon jädrans alkis!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar