Så nu när årgången 2001 verkar vara inne i en sådan där j-vla tunnel verkar lärdomen vara att Bordeaux från 2002 år i dricksfönstret. Därför kommer vi i Munstänkerna att intensifiera vår bevakning av Bordeaux 2002. Jag kan också meddela att min tjej, eftersom hon helt plötsligt utnämnt sig till vinkännare, blivit utsedd till kassör för Munstänkarna (hon vet dock inte om det än - och det är nog bäst så).
Det ska dock tilläggas att flera av dessa flaskor inhandlades för länge sedan och därför inte grävde alltför djupa hål i kassörens plånbok - se där vilken omtänksam man som döljer sig bak poetens grubblande yta - trots alla kval och all press han lever under.
Chateau Bouqueyran 2002 Moulis, Cru Bourgeois
Köpt redan i Juli 2006 för 5,95 Euro på snabbköpet Champion har detta vin legat i den källare där mina viner får dela plats med det lokala djurlivet - det vill säga mygg, salamandrar och massor med möss. Trots att det givertvis är en stor olägenhet för mig verkar dock vinerna inte ta någon skada - förutom vad gäller etiketterna.
Vinet behövde mer än en timme i stora flatbottnade karaffen för att öppna upp fullständigt och höll flera timmar senare (hur länge vet jag inte eftersom jag trots allt öppnat det för att dricka det). Underbar näsa, något ekad med mogna röda frukter och, hör och häpna, någon citrusfrukt och mogen aprikos. Annars mest dominerad av mörka frukter och körsbär.
I munnen var det välbalanserat, tanninerarna fint integrerade ändock mycket smakstarkt (det här är en av de stora fördelarna som jag ser det med Bordeaux - smakstarka utan att vara alkoholstarka vilket jag tycker en del viner från mer sydliga appelationer lider av, men vad vet jag, en fråga för Munstänkarna kanske?!) där de mogna röda frukterna möts av trä, ljus tobak, liten antydan till svamp och en del välbehövligt stall. Smaskens! Under dessa sippande stunder får jag för mig att livet faktiskt är riktigt bra tills jag igen landar och inser att livet är fyllt av pöbelkultur i form av TV, kriminalromaner och pantomim!
Chateau de Chantegrive 2002, Graves
Det här vinet dracks kvällen efter och luftades i tre timmar i samma karaff (men inte samtidgit så klart). Vinet inhandlades på vinrean Foire au Vin på Monoprix för hutlösa 9,90 Euro - dock hade de fått 16/20 av Revue de Vin de France och anses som ett bra slott i Graves. Dock har detta vin inte njutit sällskap av möss, salamandrar och mygg utan har sedan det köptes redan i september 2006 legat i "min" cave - den träkista i sovrummet som min tjej dömde ut som längre förvaringings plats för vin. Nu var det upp till bevis för "min cave" och.... :
SEGER! WOW! Min cave fungerar uppenbarligen ypperligt (även om min besserwissrande tjej hävdade att detta säger mer om vinets kvalitet och lagringsbarhet).
Suverän näsa - sniffare får en ny innebörd. Stramare och mer ek i denna men inte störande så, örter (mejram och timjan), lite menthol och sötlarkits och igen körsbär och mogna röda frukter.
I munnen är det härligt levande men harmoniskt. Vi har våra örter och vi har röda mogna frukter, körsbär, hallon, ek, lite tobak, någon valnöt, en viss fin rökighet och peppar och en anings svart te - dock inte mycket stall. Vinet känns elegant, lent och fin trots den veritabla smakexplosion som frukternas övergång i peppar ger. Det ger trots allt en känsla av att kunna hålla längre för lagring.
Den var tamejfaan värd 9,90 Euro!
Munstänkarnas kassör stod för varuproverna!
P.S. Om nu undrar varför denna post dröjt så kan jag meddela att vetskapen om att vi druckit vår enda flaska av detta vin har gett mig svårartad depression samt viss ångest.
P.P.S. Som om denna tomhetskänsla inte var nog för en känslig poetsjäl som jag så har min tjej börjat trakassera mig om semestern också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar